HÖST BLIR VINTER

Nu när sommaren fått sitt slut, och mörkret kommit står månen högt och lyser fint. När allt liksom gulnar så som gräset och björkarna. Löven börjar falla, och vi vet att hösten är här. Löven är gula, gyllenbruna och röd-orange färgade, en vacker färgskala. Även kylan hänger sig i luften, snöblandat regn faller ner och vinterdäcken åker på.
 
Nu börjar de skifta mellan höst och vinter, det är dags för det såkallade höstlovet. Nu ska jag njuta och ta vara på tiden, sova ut speciellt och tänka på vad jag kan göra bättre tills skolan drar igång igen. En vecka går fort kanske har snön lagt sig riktigt fint. Det är ialla fall dags att ta fram vinterkläderna och sätta på en varm kopp te, och krypa ner i filtar och mysa och ta det lugnt.
 
Ha ett bra lov mina vänner!

IDAG ÄR DET MIN DAG!

 
GRATTIS TILL MIG SJÄLV!

BITAR AV MITT HJÄRTA

Jag minns inte vad som gick fel. Vad skulle jag göra när jag stod i nöd. Jag minns hur du frågade mig om allting skulle bli bra mellan oss, och speciellt med mig. Jag har ropat ditt namn för att du förstörde allt mellan oss, och speciellt mig. Jag har druckit mig igenom all smärta. Jag vill inte ens kämpa, för jag vet att det är jag som förlorat även om du mycket väl vet att du gjorde fel.
Den smärtsamma sak du gjorde mig, gör mig till någon annan. Jag vet att slaget kom och allt blev förlorat. Ingen vet egentligen när ljuset kommer slockna, men den dagen kom mörkret. Allt splittrades och nu kan jag inte plocka upp bitar av mitt brustna hjärta.
Men jag hoppas någon börjar plocka upp bitarna av mitt hjärta snart, så jag slipper gå igenom helvetet du gav mig.

 


Vissa meningar kommer från loreens nya singel, "crying out your name". Men gjorde om dem lite och skrev lite om vad som hände förra året. Gick miste om min första riktiga kärlek på ett hemskt sätt, och låten fick mig att gråta över allt som hände för de hon sjunger stämmer in så mycket på mig.

 

Kärlek kan vara hårt, jobbigt, och hemskt. Men även mycket fint.

 
 

I GOT A REASON TO CRY

All this time
all this time with you
really loved me
despite my faults and you knew
 
And you're not coming back
I got a reason to cry
 
The bottle's empty
the bottle's empty and cold ~ Takida

DET FINNS EN VÄG ATT GÅ

William Shakespeare skrev en gång:
 
"Det ges en ebb och flod i människors öden, tillslut leder floden fram till lyckan.
Försummad strandar livets hela resa på grund och blinda klippor och eländen tar slut.
Högt vatten har vi nu och flyta kan vi lätt, men vi passar ej på att följa strömmen för då kan hela vår laddning gå förlorad"
 
 
Det finns så mycket sanning att hitta i detta citat. Det finns så mycket att tolka, så mycket att lära.
 
Bara den här biten säger ju mycket, "det ges en ebb och flod i människors öden".
 
Jag känner verkligen att det finns en väg att gå innan man följer strömmen.
 
 

TORKA MINA TÅRAR, DET ÄR SÅ JÄVLA SYND OM MIG

Jag har försökt bryta mig fri, men nån jävel drar mig tillbaka.
Och hoppet kommer numera sällan, här ska jag leva, här ska jag dö.
Torka mina tårar, det är så jävla synd om mig. ~ Stiftelsen
 
 
 

2012-09-27

Styrka kommer inte från att vinna.
Din kamp utvecklar din styrka.
När du går igenom svårigheter och beslutar att inte inte ge upp,
det är styrka.
 
 

Jag minns en sommarkväll i juli i underbara Halmstad. Satt där på stranden och pratade gamla goa minnen med mina kära vänner. Man mådde så jävla bra, man var lycklig för det man hade. Just nu känner jag att jag behöver åka någonstans och lätta mitt hjärta och komma ifrån skolan och Limmared/Tranemo. Jag vill komma tillbaka till den där sommarkvällen på stranden och må bra. När man spelade låtarna som nu sitter fastklistrade i huvudet på en. "just idag är jag stark, just idag mår jag bra" "Hello tomorrow"."Vi har bara varandra". Man saknar allt det goda och alla roliga stunder som var, och alla underbara vänner som man inte träffar just nu. Jag behöver ledighet och ser nu framemot helgen, hoppas på ett bättre slut på veckan efter denna jobbiga dag.

MIN STYRKA FINNER JAG HOS MATT CORBY

 

JAG SAKNAR ER MINA FINA ÄNGLAR

 

 

Jag vet att någonstans i himlen ovanför mig så finns ni
Jag vet att jag står ostadigt kvar, lämnad i ensamhet med sorg
Jag vet, för att jag ska ska klara av det här
så måste jag vara hel, men är trasig utan er.

 Jag vet inte vart ni är. himlen är för stor
Varför skulle detta hända just er, varför kunde detta ske
Förvirringen blåser mig omkull
Jag orkar inte resa mig upp längre, jag ger upp
Jag faller, faller och åter faller.

  Jag försöker, jag försöker vara stark men
det är inte lätt. Det är inte lätt när jag inte har en
trygghet eller lycka, ni tog den med der när ni gick.

 Jag är vilsen. Jag behöver er.
Vart är ni...  Jag skulle göra allt för en
stund i eran närhet. höra era röster. 

Jag saknar er...


 

 

 
 
 

JAG ÄR RÄDD.

Läste om en kille i GP idag, blev så berörd visste inte vart jag skulle ta vägen. Killen hade cancer, och hade haft det ett bra tag. Han ville dö, han ville träffa sin bror som tidigare hade dött. Efter många om och men fick han ta sitt sista andetag och la lämna smärtan bakom sig.

Jag är så tom efter det jag läste och tänker tillbaka på hur det var när min kära farfar gick bort. Kom hem från skolan en vanlig dag och såg, hörde alla gråta. Jag fick beskedet om farfars bortgång, jag sprang bort till farmor/farfars hus och satt jämte honom i sängen i minuter, timmar. Hade jag fått sitta där längre så hade jag gjort det. Min älskade farfar. Där förlorade jag en del av mitt liv. 2011 kom, då min andra släkting drabbades av cancer. Min fina tre åriga släkting, Vilmer. Ett årsenare alltså i år,2012 gick han bort. Jag saknar allt som var. Allt det goda som fanns. Va fan får alla oskyldiga cancer för? varför just alla snälla.

Jag är så trött på att sitta på en träbänk i en kyrk och gråta ut för att man förlorar så många. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Sen jag varit väldigt liten har jag gått på begravningar hit och dit. Jag är så trött på att behöva förlora nära och kära så tidigt. Idag kunde jag suttit och gjort min läxa med min farfar, jag kunde spelat fotboll eller annat med min släkting. Men nej det går inte pga den här hemska sjukdomen cancer. Jag är så trött. Jag orkar inte tänka mer, jag gråter, gråter, gråter och gråter. Men vad hjälper det, ingenting.

Med allt detta ville jag bara komma till att jag är sjukt rädd för att förlora fler personer i min omgivning så som någon i familjen eller i min vänskapskrets. Jag är för jävla rädd. Tänk alla som ställt upp för mig i gott och ont. Jag skulle aldrig klara mig utan er. Jag vill inte klara mig utan er. Jag är så rädd för varje minut som går.

Åhh, alla fina vänner och min underbara familj ni fattar inte vad jag älskar er!! Ni är mitt allt, vill inte sova nu utan bara umgås med er för man vet ju ALDRIG vad som kan hända bara nu efter att ni läst denna text.. JAG. ÄR. RÄDD!!

Men kom ihåg att jag älskar er, ni är mitt allt!

LARS WINNERBÄCK, KÄRLEK, KÄRLEK

Ljuset blir större när natten tar form, och värmen blir mer värd i storm. ~ Lars Winnerbäck 

6 MÅNADER

Idag är det fredagen den 24 augusti, för exakt 6 månader sedan så lämnade min fina underbara släkting oss. Tänk att det redan gått ett halv år... Kommer aldrig att glömma fredagen den 24 februari. 
 
Tänker så på dig fina Vilmer, hoppas du har det bra i det stora badlandet. 
 
Förövrigt är jag riktigt trött, inte sovit något efter händelsen som
Hände igår. För många unga som får lämna för tidigt, detta är inte rätt. Livet är så helvetes orättvist. Ta hand om er mina fina vänner, och ta vara på varenda sekund med dom som betyder mest. 

SORLIG DAG, SORGLIGT ÅR!

Vaknar upp en helt vanlig dag känner mig glad och mår riktigt bra. Kommer hem och mår mindre bra.

Sorglig dag, sorgligt år! Idag fick vi ännu en ängel. Jag förstår inte vad som händer med världen, alla går bort alldeles för tidigt. Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Är fortfarande i chock. Men alla mina tankar går till familjen och andra närstående. Tänder ett ljus och fäller några tårar.

Ta hand om er alla mina vänner! jag är rädd om er!

ÅTER TILL VERKLIGHETEN

Efter en helt underbar sommar i Halmstad så är man åter hemma på hemmaplan, lilla Limmared... Kom hem för ungefär två veckor sedan och jag saknar redan tre hjärtan staden. Sommaren såg ungefär ut såhär; vänner, sol, bad, after beach, fest, krogrundor, nya vänner, efterfest... och så om igen. En helt underbar sommar även om inte vädret vart så roligt iår, men finns ju som sagt kläder för alla väder.

Under dessa två veckor jag varit hemma så har jag hunnit med att starta upp det andra året på gymnasiet. Känns verkligen bra att få träffa alla underbara klasskompisar igen, men visst stressigt och mycket saker som måste bli gjorda på en gång. Men skönt att vara tillbaka. Nu ska jag sätta mig och skriva på det allra första arbetet för detta läsåret, önska mig lycka till.

Ha det gott mina vänner! xoxo Jenny

BARA ETT LYXBEGREPP

Jag trodde att jag förstod det. Att jag kunde förstå. Men det gjorde jag inte. Inte egentligen. Bara som på en suddig bild. Den uppfyllda, halvförsiktiga ivrigheten som fanns där hos dig som hos mig. vi var kära, vi älskade varandra... men... Jag förstod inte att det ibland kunde bli mer än helt, och att helheten var ett lyxberepp. Ett lyxbegrepp som nu halverat oss itu. Jag förstår ingenting. De små bitarna av dig och de små bitarna av mig som gick så bra ihop. Dem är nu itu. Ett hjärta kan alltså gå i tusen bitar....
 
 

HALMSTAD DÄR VI BARA HAR VARANDRA

God eftermiddag!

Varje dag sedan i torsdags har varit helt galna. I torsdags var jag ju som sagt på torsdagskväll i Borås. I fredags var det sista dagen på jobbet, och det var skönt att äntligen få lämna stället så man slipper allt tjöt ett tag. Kommer dock sakna mina fina arbetskamrater. Begav mig ju faktiskt till Halmstad i fredags också för att stanna här i några veckor. Fredagskvällen blev till att tillbringa lite tid med massa fina vänner och lite vin och öl. Kunde inte bli bättre! I lördags blev det after beach, och det var grymt. Tackar Haaks för den dagen där på Tylösand och även alla fina vänner. Senare på lördags kvällen blev det ännu mer drag. jajamen! Orkar inte berätta om allting som händer här nere, svårt att sammanfatta allting i några menningar.

Men hoppas ni alla där hemma och ute har det bra, för det har jag!
Ps. Victor och Mattias, bilden kommer! ;)

GODKVÄLL

Godkväll!
 
Sitter hos några vänner och dricker lite öl, vilket liv jag lever. haha. Ska strax dra mig hemåt och ladda om inför en arbetsdag. Bara två dagar kvar på prefab nu, så skönt det ska bli att slippa skiten. Är så trött på att gå upp så tidigt, och allt tjöt är nog ändå det värsta. "gör de, gör de" usch!
 
Började packa väskan innan känns som om jag har med mig hela mitt skåp med kläder. Men nu är jag ialla fall redo för att dra till Halmstad i några veckor. Ska bli så skönt att komma här ifrån. Trött på Tranemo/Limmared, eller kanske ska skriva Tranemo kommun.
 
Tackar mina fina vänner för en bra kväll!
 
Bjuder på en bild!
 
"När alla säger nej ska jag säga ja, när allting går emot ska jag hålla kvar."
 
 

VILMER, ÄLSKADE VILMER!

VÄNNERS OROLIGHETER

Mina vänner. Nära som långt bort. Ta åt er av de lilla jag skriver här. Vill bara att ni ska veta att jag inte glömt av er, ni är med i mina tankarna varje dag. Jag lovar att bli bättre på att höra av mig. Men för tillfället orkar jag knappt med mig själv. Just nu är det mig själv, jobbet, min familj och de allra närmaste vännerna som står i fokus. Hoppas ni förstår varför... Eller just de vissa av er är så respektlösa.

Men till de vännerna som vart oroliga efter helgens festligheter, vill bara påminna er om att jag lever efter helgen. Och till dom vännerna som inget fått höra ifrån mig på dagar, veckor och månader. Jag har inte glömt er, men snälla sluta klaga bara! Ni vet varför ni inget fått höra ifrån mig.

Peace & love

SAKNAD GÖR SMÄRTAN VÄRRE, SMÄRTAN GER MER SAKNAD

Vaknade upp på fel sida idag efter min sjuka dröm om fina Vilmer, gick på jobbet och kände mig allmänt nere sen kom jag å tänka på att vissa faktiskt har det värre och så är det ju. Finns alltid någon som har det värre. Tror att allt är så jobbigt med drömmar osv eftersom att jag inte fick ett riktigt hejdå.

Drömmen var helt sjuk, satt i kyrkan och allt såg precis ut som på begravningen men helt plötsligt hoppade han upp ur kistan, och sprang runt frisk. Han kramade oss och bad oss sluta gråta för han var ju hos oss igen. Sen slutade alla gråta och helt plötsligt var han borta igen. Allt var så levande... Men de var bara en dröm. Men tur nog har jag ju mina arbetskamrater som alltid får mig att le lite extra. Kommer att sakna dom när vi går på semester/lov nästa vecka. men nog pratat om det.

Nu har jag i alla fall packat min väska inför en helg i fina Halmstad, ser fram emot denna helgen. Behöver lite tid med mina fina vänner känner jag.

Ha en bra helg allesammans!

RSS 2.0