UTAN ERA ANDETAG

Ett stort tomrum är kvar efter ens bortgång. Eller mångas bortgång i släkten. Ett stort hål som gör mig svag, och irriterad lätt på personer. Jag tänker inte sitta och gråta för eran skull som försöker sänka mig ännu mer ner på botten för jag orkar inte med er mera, jag klarar mig utan era andetag och försöker jobba med mina egna andetag istället.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0