"What doesn't kill you makes you stronger" 

 

Just nu, sitter jag med en av de tre sista inlämningar kanske för alltid eller för tillfället. You never know. Gymnasietiden börjar i alla fall gå mot sitt slut, snart står vi där med hattarna och skriker av lycka "Det är över nu". Det är inte alls många dagar kvar. Samtidigt som jag sitter här med blod, svett och tårar och kämpar mig igenom de sista inlämningarna så blickar jag bakåt på dessa tre år i VO11. Vad vi lyckats åstadkommit, vad vi gjort och vart vi varit. 

 

Det finns alltid djupa dalar och höga toppar under tre år, men fy vilken fin klass vi blivit. En klass med så sjuk humor, klassen som jag tror hörs mest på hela Tranemo gymnasieskola. Den finaste klassen ever, så mycket hat som funnits tidigare år finns inte kvar hos någon av oss. Vi insåg att hat är ingenting som ska skada oss, vi är vi. Vi står för oss. När vi insåg detta, blev vår Afrikaresa möjlig. Vi åkte en 8 personer ner till Sierra Leone, men inte vilka personer som helst, utan vi i VO11. Den där klassen ifrån Tranemo, vi åkte dit. Den finaste klassen, den klassen som kommer bli svår att lämna. Det kommer vara som en kniv i hjärtat. Men vet ni, efter studenten börjar det nya. Bara för att gymnasietiden är över så går livet vidare, tro det eller ej. "What doesn't kill you makes you stronger". 

 

VO11, vi är vi. Forsätt kämpa in i det sista. All kärlek till er min underbara klass! Blod, svett och tårar är ingenting för oss, vi klarar allt tillsammans.