Du har varit i mina tankar, jag förlorar mig själv i tid.
Bara tänker på ditt ansikte, ingen vet varför det tar mig så lång tid att förklara för dig, och jag låter mina tvivel ta över men jag vet att Du är den enda jag vill ha. Jag vet inte varför jag är rädd, jag har varit här förut.
Varje känsla, varje ord, jag har hela tiden tänkt, du vet aldrig om du aldrig försöker.
Att förlåta ditt förflutna och helt enkelt bli min. Jag utmanar dig att låta mig vara din för en dag, din enda. Jag lovar att jag är värd att hålla i dina armar. Så kom igen och ge mig en chans.
För att bevisa att jag är den som kan promenera flera mil med dig tills slutet börjar närma sig. Föralltid skulle jag hålla i dina armar. Just dina armar.