Mina vänner. Nära som långt bort. Ta åt er av de lilla jag skriver här. Vill bara att ni ska veta att jag inte glömt av er, ni är med i mina tankarna varje dag. Jag lovar att bli bättre på att höra av mig. Men för tillfället orkar jag knappt med mig själv. Just nu är det mig själv, jobbet, min familj och de allra närmaste vännerna som står i fokus. Hoppas ni förstår varför... Eller just de vissa av er är så respektlösa.

Men till de vännerna som vart oroliga efter helgens festligheter, vill bara påminna er om att jag lever efter helgen. Och till dom vännerna som inget fått höra ifrån mig på dagar, veckor och månader. Jag har inte glömt er, men snälla sluta klaga bara! Ni vet varför ni inget fått höra ifrån mig.

Peace & love